I Robert Harris nya thriller, ”The fear index”, är huvudpersonen en algoritm. Ja, det finns en mänsklig huvudperson också, algoritmens upphovsman, ett matematiskt geni som lämnat jakten på universums minsta beståndsdelar för jakten på börshandelns minsta vinstmarginaler.
En algoritm är enkelt uttryckt en matematisk instruktion till en dator att ”bete sig” på ett visst sätt. Den mänskliga huvudpersonen, Alex Hoffman, har instruerat sin dator – eller vad man nu ska kalla det monster av sammankopplade superprocessorer som i boken går under namnet VIXAL – att spåra rädsla på börsen och tjäna pengar på den.
För rädsla på börsen finns ett verkligt index, VIX, populärt kallat ”The fear index”. VIX är ett mått på marknadens förväntningar om börsens volatilitet, det vill säga benägenheten hos börskurserna att svänga upp och ner. Ju högre förväntningar om volatilitet desto mer rädsla och desto högre indextal. Fonder som specialiserat sig på att handla i volatilitet ökade från januari till augusti 2011 sina tillgångar med 32 procent. Datorer som programmerats att spåra volatilitet kan under bråkdelar av sekunder göra tusentals transaktioner baserade på blixtsnabba beräkningar av rädslans momentana inverkan uppåt eller nedåt på den ena eller andra börskursen. När vi numera undrar hur marknaden ska reagera är det till sjuttio procent algoritmer som reagerar.
Algoritmer kan programmeras för att reagera på vad som helst, exempelvis på ”rädsla” hos andra algoritmer. Ibland kan algoritmers reaktioner på andra algoritmers ”beteende” sätta börsen i spinn och göra marknaden ”galen”. Som den 9 maj 2010 då USA-börserna inom loppet av 14 sekunder tappade tusen miljarder (!) dollar i värde och galenskapen kunde brytas först när en säkerhetsalgoritm hos Chicago Mercantile Exchange utlösts och stoppat all handel i fem sekunder.
Fortfarande vet ingen säkert vad som hände. Inte heller om det var rädslan som utlöste algoritmerna eller om det var algoritmerna som utlöste rädslan (för att inte säga paniken).
Vad som händer med huvudpersonerna i ”The fear index”, såväl algoritmen som dess excentriske skapare, ska jag inte avslöja.
Annat än att det förhoppningsvis fortfarande skiljer en algoritm eller två mellan fiktionen och verkligheten.